Munhälsoproblem

Svullnad och ömhet | Blödande tandkött | Karies | Tandsten | Tandlossning | Muntorrhet | Ilningar | Färgförändringar | Ätstörningar

Svullnad och ömhet

Svullnad och ömhet i munhålan är ett tecken på att något inte står rätt till. Det kan röra sig om en infektion eller en skada.

En vanlig orsak till svullnad är rotspetsinfektion. Detta behandlas vanligvis med rotfyllning. Visdomständer, oftast de i underkäken, som är på väg upp kan också orsaka svullnad. Kolla även in Blödande tandkött.

Matresterna som ligger kvar mellan tänderna kan ibland orsaka infektion i tandköttet.

Bakterier - en vanlig orsak
Bakterier och matrester kan orsaka infektion i tandköttsfickorna. Symptomen kan då vara svullnad, ömhet, rodnad och smärta. Detta kan tandläkaren eller tandhygienisten ofta avhjälpa med rengöring och spolning.

Blödande tandkött

Det är inte bara tänderna som behöver skötas om. Även tandköttet behöver omvårdnad. Ett blödande tandkött tyder på inflammation. Det kan också vara ett tecken på begynnande tandlossning.

Det mest effektiva sättet att förebygga eller bota blödande tandkött är att vara noggrann med munhygienen. Tandborste och tandtråd är de bästa och skonsammaste hjälpmedlen för detta.

Behandling
Det finns bakteriedödande medel för munbruk. Dessa används ofta under en begränsad tid, till exempel efter operationer i munnen. Det botar dock inte orsaken till det blödande tandköttet. Med rätt teknik på rengöringen, tandborstning och tandtråd eller tandstickor, läker inflammationen normalt ut på någon vecka. Om den inte gör det ska du kontakta din tandläkare.

Karies - Hål i tänderna

I munnen finns alltid massor av bakterier. De flesta fyller en viktig funktion, men vissa kan ställa till skada.

När munbakterierna matas med kolhydrater börjar de att producera syra. Syran börjar fräta på emaljen och till slut kanske ett hål bildas. En vanlig orsak till en hög kariesrisk är småätande. Varje gång du äter eller dricker någonting som innehåller socker eller andra kolhydrater startar syraattacken. Får inte munnen vila några timmar mellan målen är risken för hål större.

Det naturliga försvaret mot detta syraangrepp är emaljen och den rengörande saliven. Anledningen till att du ändå kan få hål är alltså att munnens försvar inte orkar stå emot syraangreppet.

Tandsten

Plack som får sitta kvar på tänderna förenas med kalksalter som finns i din saliv. Blandningen hårdnar och bildar det som kallas för tandsten. När det väl blivit tandsten kan du inte längre borsta bort den. Då måste du vända dig till din tandläkare eller tandhygienist som tar bort den med speciella verktyg.

Vänd dig till din tandläkare eller tandhygienist om du behöver ta bort tandsten.

På sikt kan plack och tandsten orsaka både karies och tandlossning. Om du rengör tänderna noga både morgon och kväll hinner placken inte fastna. Så minskar du risken för eventuella problem på ett enkelt sätt!

Tandlossning

Tandlossning kommer sig i regel av tandsjukdomen parodontit. Det är en inflammatorisk sjukdom som främst drabbar den vävnad som håller fast tanden.

Tanken på att dina tänder kan lossna är förmodligen helt ofattbar, men faktum är att mer än var tionde person i Sverige drabbas av tandlossningssjukdomar. Tandens fäste, tandköttet, kräver också omvårdnad.

Allvarliga symptom
Parodontit är vanligtvis ett långsamt växande problem. Om du inte får behandling kan det ta många år innan tanden går förlorad. Ofta kommer de allvarliga symptomen först i slutskedet, i form av svullnad, värk och lösa tänder.

Tecken på tandlossning
Följande tecken kan tyda på begynnande tandlossningssjukdom:
(Observera att tandlossningssjukdomar inte alltid ger symptom.)

  • Lättblödande och ömmande tandkött
  • Tänderna känns lösa
  • Tandköttet mellan tänderna förändras
  • Återkommande dålig andedräkt
  • Svullet tandkött som varar

Tandsten är mycket vanligt. För att avlägsna den krävs tandläkarens eller tandhygienistens hjälp. Tandsten, dålig munhygien, rökning, stress, ärftliga faktorer och vissa sjukdomar är faktorer som kan göra att utvecklingen påskyndas.

Muntorrhet

Muntorrhet kan vara en följd av en rad olika saker: biverkning av vissa mediciner, sjukdom, stress, nervositet eller munandning. Det är också vanligt med muntorrhet när du blir äldre.

Muntorrhet ökar risken för karies. Kryddad mat och dryck bränner och svider oftare i en torr mun. Och risken för skador, till exempel skavsår i slemhinnan, ökar när det inte produceras tillräckligt med saliv i munnen. Långvarig muntorrhet är ett allvarligt tillstånd. Vid uttalad muntorrhet krävs extraordinära insatser från både sjukvård och tandvård.

Ilningar

Ilningar och isningar i tänderna är oftast ofarligt, men nog så irriterande. Orsakerna kan vara flera.

Ilar det i en tand när du äter något kallt eller dricker något varmt kan det bero på att du slarvat med munhygienen, att dina tänder är överbelastade eller att du borstat för intensivt. Hela tanden kan drabbas av ilningar, men tandhalsarna brukar vara extra utsatta eftersom det där inte finns någon skyddande emalj.

Vissa tandkrämer sägs ha effekt mot ilningar. Det beror på att de hjälper till att plugga igen de små kanalerna på rotytan. Inga omfattande vetenskapliga bevis finns för att det verkligen fungerar, men det skadar inte att prova. En del människor upplever att det blir bättre. Som hjälp mot ilande tandhalsar kan tandläkaren i vissa fall lägga på ett tätande medel eller fluorbehandla de känsliga ytorna.

Färgförändringar

Missfärgningar kan orsakas av mat och dryck. En skadad tand kan också skifta i färg. En missfärgad tand kan bli ljus igen med hjälp av blekning.

Tandfärgen varierar från människa till människa. Tänderna mörknar också med åren. Mat och dryck påverkar dina tänders färg. Du har säkert hört att rödvin, kaffe och tobak kan orsaka missfärgningar. Om det rör sig om ytliga missfärgningar kan tandläkaren eller tandhygienisten ta bort dem med en noggrann putsning.

Färgämnen från mat och dryck kan också ge djupare missfärgningar. Då kan en blekning vara lösningen för att få tanden, eller tänderna, ljusa igen.

Ätstörning kan skada tänderna

Regelbundna kräkningar under lång tid kan ge frätskador på emaljen. Ofta går det långsamt och känns inte - men skadorna kan bli omfattande.

Till sjukdomsbilden av ätstörningar, anorexi och bulimi, hör regelbundna kräkningar under lång tid. De sura uppstötningar som passerar munnen belastar tänderna och kan ge frätskador på emaljen. Omfattningen på dessa skador kan variera från mycket små till mer omfattande. Oftast är baksidan på överkäkens framtänder mest utsatta, eftersom denna yta träffas först av magsyran.

Hjälp när skadan är skedd
Med moderna tekniker och material kan tandläkaren ofta limma på tunna keramiska fasader. Behandlingen både bygger upp och skyddar tänderna i framtiden. Liknande skydd kan ibland utföras med komposit.

Att tänka på
Något du bör tänka på är att vänta en stund med att borsta tänderna efter att du kräkts. Magsyran luckrar nämligen upp emaljen, och borstar du medan tandytan är uppluckrat kan tänderna bli repiga. Skölj istället munnen med vatten, eventuellt med lite extra fluor i. Efter någon halvtimme har emaljen hårdnat igen och klarar av en tandborstning.

I övrigt bör tänderna borstas som vanligt, men använd en tandkräm med mindre slipmedel i, och glöm inte rengöring mellan tänderna med tandtråd eller liknande. Undvik frätande drycker, till exempel apelsinjuice. Om du dricker juice eller något liknande, skölj med vatten efteråt.